”Fröken, läs för mig” : En intervjustudie om förskollärares arbetssätt gällande högläsning i förskolan

Inledning Högläsning har en given roll i förskolan och i den nya läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019 lyfts högläsningens betydelse för barns språkutveckling fram ytterligare. Att barn tidigt i livet får möta, ta del av och samtala om litteratur gynnar deras språkutveckling och är ett stöd i den begynnande läs-och skrivutvecklingen enligt befintlig forskning inom området. Med stöd och utgångspunkt i tidigare forskning ville vi fördjupa oss i ämnet högläsning och undersöka hur förskollärare arbetar med högläsning och boksamtal i undervisningen. Syfte Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om högläsning som aktivitet i förskolan genom att undersöka förskollärares arbetssätt gällande högläsning och boksamtal. Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare om högläsning och boksamtal i förskolan. Denna metod gav oss möjlighet att ta del av förskollärarnas olika arbetssätt inom vårt valda område. Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarnas arbetssätt med högläsning varierar. Förskollärarna lyfter att högläsningens funktion både har en språkutvecklande och relationsmässig aspekt. Högläsning är framför allt en spontan aktivitet i förskolan utifrån intervjuerna. Majoriteten av förskollärarna använde sig av högläsning och böcker som utgångspunkt i temaarbete. Vi har dessutom kunnat urskilja två arbetssätt med boksamtal. Förskollärarna har under boksamtal antingen fokuserat främst på bilderna eller textinnehållet i böckerna. Utifrån intervjuerna framkom att biblioteket och hemmet ansågs vara viktiga samverkansaktörer. Bibliotek och bokbuss lyfts fram som viktig tillgång i arbetet med litteratur och högläsning i förskolan. Vissa förskollärare såg också samarbetet med vårdnadshavarna gällande högläsning som betydelsefullt